När man bakar ett surdegs bröd är det viktigt att hålla degens egenskaper konstanta så att de inte ändras från dag till dag. Detta går att underlätta genom att använda sig av en starterkultur. Beroende på vilken kultur man använder sig av får degen dess unika egenskaper. Man kan till exempel använda sig av en bakteriocinproducerande bakteriekultur som stabiliserar degen.I detta examensarbete försöktes tillväxten av Lactobacillus gasseri 42 att optimeras. L.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolåldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat på att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefär 20?35% av de som har något missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling är en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

Syftet var att göra en studie av hur affekter regleras, hanteras och upplevs hos en grupp av individer som har haft ett substansberoende. En jämförelse gjordes inom gruppen utifrån vilken substans som föredrogs och en jämförelse med en normalgrupp gjordes. Den första hypotesen var att det finns en skillnad mellan olika grupperna av individer som haft olika typer av substansberoende i hur affektintensitet och affektmedvetenhet ser ut. Den andra hypotesen var att gruppen med individer som haft substansberoende hade lägre affektmedvetenhet än en normalgrupp. Sammanlagt deltog 39 individer, 17 kvinnor och 22 män i studien.

I detta arbete testades en hypotes som säger att yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) kan tänkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hämma andra yngels tillväxt. Hypotesen grundades på en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie på yngel av agapadda (Rhinella marina) där de upptäckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hämmar tillväxten. Idén om att använda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel från flera honor kom av att det finns något som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjälp av feromoner kan känna igen nära besläktade individer (Devall et al.

Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som ca 15 % av befolkningen lider av. Det är en stor individuell skillnad mellan hur ofta anfallen uppträder och deras intensitet. En migränattack kan pågå upp till 3 dagar med efterföljande återhämtning. Ett eller flera anfall under en månad påverkar således både arbetsliv, skolarbete och socialt umgänge. Läkemedels behandling sker framförallt i anfallskuperande syfte, men personer med många anfall per månad kan behandlas förebyggande.

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsätter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough på en scen. Hon vill se hur scenuttrycket växer och får mer substans när det utmanas till att vara mer storslaget. Några av frågorna som hjälpte henne att starta sin resa är: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför är det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag på i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gång?.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Läkemedel har sedan urminnes tider använts av mänskligheten och användningen kommer att successivt öka mer och mer. Att läkemedel används och sedan hamnar i miljön går inte att undvika men kravet på klassificering och kunskap om substansers miljöpåverkan ökar från både myndigheter, förskrivare och allmänhet. Klassificeringar som i dagsläget finns tillgängliga är från Läkemedelsverket, Stockholms Läns Landsting och www.fass.se. Apoteket har ett klassificeringssystem internt som dock inte är tillgängligt för allmänheten. Syftet med denna studie har varit att identifiera nuvarande miljöklassificeringar av läkemedel i Sverige samt jämföra dessa.

Substansberoende är ett hälsoproblem och för att personer med den problematiken ska återfå hälsa krävs livsstilsförändring. Livsstilsförändring är en process som är nära knutet till begreppet motivation, ett väl undersökt fenomen och en förutsättning för att åstadkomma en ihållande livsstilsförändring. Studier indikerar att personer med substansberoende ofta känner sig missförstådda och avvisade inom sjukvården samt att okunskap och rädsla leder till stereotypt bemötande. Det finns därför ett behov av en djupare förståelse av problematiken. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av motivation till livsstilsförändring bland personer med Substans beroende, som vårdats på tillnyktringsenhet.

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa.Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

Smärta är ett mycket komplicerat fenomen och själva upplevelsen av smärta varierar från individ till individ.Nociceptiv smärta är smärta orsakad av vävnadsskada eller hotande vävnadsskada och delas in i somatisk smärta och visceral smärta. Hur smärtan upplevs är beroende av orsak till smärta och på vilka sensoriska nervfibrer som är aktiveradeDet perifera nervsystemet består av till ryggmärgen ledande ? afferenta ? och från ryggmärgen kommande ? efferenta ? nervtrådar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervändstrukturer som svarar på kraftiga oftast vävnadsskadande (noxiska) stimuli benämns nociceptorer.Kemiska mediatorer är viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det är ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smärta.I ryggmärgens inre finns den centralt belägna grå vävnad (substantia grisea) och det är här som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och där alla synaptiska omkopplingar äger rum.

År 2002 expedierades 4165 miljoner dygnsdoser på Sveriges apotek. För personer med olika sjukdomar som Parkinson, reumatism eller personer med olika fysiska handikapp kan delning av tabletter och dospåsar vara ett stort problem. Riskerna med att ordinera delade tabletter är att de är svåra att dela, att massa förloras samt att tabletterna delas i ojämna halvor. Riskerna i kombination med försämrad ordinationsföljsamhet, på grund av försvårad medicinering, kan resultera i att läkemedlets tänkta effekt inte uppnås. Syftet med undersökningen var att undersöka hur många ordinationer på delade tabletter och dospåsar som fanns i gruppen lipidsänkande läkemedel.

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna.